På måndagen 25 augusti 2014 talade USA:s vicepresident Joe Bidens rådgivare Kitty Kurth och president Barack Obamas tidigare rådgivare Kevin Lampe på Four PR:s seminarium ”Four PR Bjuder in”. Kurth och Lampe är rutinerade valstrateger från Chicago, Illinois, som i dryga två timmar talade om amerikansk politik och valrörelse från insidan. Dessutom gav de nya perspektiv på den svenska valrörelsen.
Valstrategerna Kitty Kurth och Kevin Lampe, båda demokrater, äntrade på måndagskvällen scenen på Örebro Läns Museum i Örebro, inför en förväntansfull publik. Tillsammans har Kurth och Lampe jobbat på samtliga valkampanjer sedan 1988 och de hade mycket att berätta.
Obama: ”Varför inte president?”
Kitty Kurth är rådgivare åt USA:s vicepresident Joe Biden. Även Hillary Clinton har fått råd av Kurth. Hon har jobbat inom amerikansk politik ända sedan Barack Obama var en ung frivilligarbetare i en kongresskampanj 1996.
– Då var han en riktigt smart, ung kille och duktig på att skriva. Dock var han ingen vidare värst talare, men redan då var han ambitiös. I samband med kampanjen dog den dåvarande vicepresidentkandidaten, så jag sa till Barack att om han ville så kunde jag hjälpa honom på hans vicepresidentkampanj en vacker dag, varpå han svarade: “Varför inte president?”.
Kevin Lampe harjobbat med president Bill Clinton och vicepresident Al Gore, men framförallt har han också jobbatnära Barack Obama – första gången under John Kerrys valkampanj 2004, där Obama höll sitt berömda linjetal på Demokraternas partikonvent.
– Jag och David Axelrod (mediestrateg och rådgivare, reds.anm) jobbade hårt med Obama. Vi övade på att tala från en tele-prompter bland annat. Det var en magisk stund när han stod där; innan talet en okänd senator från Chicago, efter talet en möjlig presidentkandidat.
Barack Obama talade i knappt 20 minuter. Efteråt jublade publiken som om Obama var presidentkandidat, inte Kerry.
– Jag minns hur jag okontrollerat började gråta av glädje. Reservlappen med Obamas tal, som skulle finnas om tele-promptern gick sönder, blev blött av mina tårar. Jag minns hur bläcket började rinna ut över pappret och tänkte ”Om tele-promptern går sönder nu är vi körda!”.
Kevin är tydlig med att ett av de mest effektfulla tipsen han gav Obama var att säga ”Yes”. Kanske var det en av orsakerna till att Obama 2008 körde stenhårt på uttrycket ”Yes we can”?
Två partier istället för svenska flerpartisystemet
Lampe och Kurth förklarade att partilandskapet i USA är rätt litet – två partier. Man skulle kunna säga att det är två koalitioner: högerinriktade Republikanerna och de mer vänsterorienterade Demokraterna. Det skapar utmaningar inom partierna. Kevin förklarar det närmare:
– Minns ni valet 2010 i Sverige när de rödgröna partierna skulle komma överens om ett gemensamt valmanifest och hur rörigt det var? Så är det hela tiden inom de två amerikanska partierna. Eftersom partierna är så stora finns det en stor variation av falanger som alla ska försöka komma överens om en politik och en gemensam presidentkandidat.
Enligt Kurth är Republikanernas stora utmaning inte det stora generalvalet i november, utan primärvalen. Det är där som partiet ska utse kandidater och där tenderar valdeltagandet att vara lägre. Det öppnar för att den riktigt högerorienterade Tea Party-rörelsen kan lansera och få igenom en kandidat som utmanar en ”vanlig” kandidat.
– Det här kan föra Republikanerna längre åt höger än någonsin, i alla fall under min livstid, berättar Kitty Kurth.
– När få röstar får skurkar komma fram, inflikar Kevin Lampe och drar paralleller till EU-valet där ett lågt valdeltagande öppnade för flera främlingsfientliga partier.
Demokraterna har också utmaningar med lågt valdeltagande. Demokraterna tenderar att vara de som stannar hemma oftare, speciellt nu i de amerikanska mellanårsvalen, där man väljer om ledamöter till senaten och till representanthuset.
– Det här är Demokraternas största utmaning; vi måste ut och få folk att vilja rösta. Det handlar snarare om att motivera folk att rösta snarare än att övertyga dem om vem de ska rösta på, säger Kitty Kurth.
Även om USA har två partier tenderar det tredje partiet, ”I don´t vote party”, att vara störst. Det ”partiet” växer för varje val som går. Risken finns att det kan komma fram politiker och kandidater som är extrema på olika sätt när väljarna väljer att inte gå till valbåsen.
– Det ska sägas att Barack Obama ses ibland i USA som en socialist och ganska extrem på det sättet. Men ni ska veta att han mycket mer moderat än många tror. Barack skulle kunna placeras in långt åt höger hos Socialdemokraterna eller åt vänster i Moderaterna.
Person snarare än politik
I USA handlar ofta mycket om att rösta på kandidaternas karaktär. Människor röstar på den de gillar mest. Personen är viktigare än någonsin. Det handlar ofta om dennes tro och värderingar. Väljarna ställer sig frågan: är den här kandidaten en ledare. Kurth och Lampe drar en parallell till utvecklingen i Sverige kring samma fenomen:
– Många tittar idag på de två statsministerkandidaterna och funderar på vem av dem som är den lämpligaste statsministern och låter det avgöra.
Kurth och Lampe tar samtalet vidare till USA:s stora utmaningar. Det är jobben och sjukvården som ligger i topp.
– För 10 år sen kostade en sjukvårdsförsäkring 250 dollar i månaden. Innan Obama Care kostade en sjukvårdsförsäkring 2 500 dollar i månaden. Det är klart att människor inte hade råd med försäkringar. Vi hade ingen försäkring, berättar Kevin Lampe.
The Affordable Care Act, i folkmun kallat Obama Care, har sett till att amerikaner i dag kan teckna sjukvårdsförsäkring plus tandförsäkring för cirka 450 dollar i månaden.
– Ett viktigt steg mot ett smartare välfärdsystem, säger Kurth. När vi är många som tecknar försäkring genom Obama Care går kostnaden ned. I dag är det över 3 000 000 människor som tecknat försäkring genom Obama Care.
Det politiska valarbetet: ”Motivate, motivate, motivate!”
Kurth och Lampe är tydliga med att mycket handlar om att motivera väljarna snarare än övertyga dem. Det gäller att få folk att gå och rösta.
– Det handlar om att motivera, motivera, motivera, säger Kitty Kurth.
En stor utmaning för politiska kampanjer i det nya medielandskapet är att andelen amerikaner som tittar på TV ständigt sjunker. Detta i ett land där TV-reklamer har varit bärande för de politiska kampanjerna sedan John F. Kennedy bröt igenom tack vare USA:s första TV-sända debatt.
– De politiska kampanjerna måste justera sin kommunikation med väljarna. Det är omöjligt att förutse när folk tittar på TV. Yngre personer tittar knappt alls på TV. De ser Netflix och Hulu exempelvis. De unga hittar du snarare på Twitter och Facebook. Tittar de på något är det The Daily Show med Jon Stewart show.
– Du når amerikanska unga väljare genom The Daily Show med Jon Stewart eller The Colbert Report med Steven Colbert. Inte genom påkostade TV-kampanjer.
Hillary Clinton for president! Eller?
Kitty Kurth vill att Hillary ska bli Demokraternas presidentkandidat, men hon medger att en gnagande känsla i henne säger att Clinton inte kommer ställa upp. Lampe är på en annan linje.
– Jag tror inte som Kitty. Jag tror Hillary kommer kandidera. Däremot kommer hon inte nödvändigtvis vinna tack vare att hon gör ett jättebra jobb, utan snarare på grund av att Republikanerna gör ett uselt jobb. De har det riktigt kämpigt just nu.
Båda strategerna tror att vicepresident Joe Biden tänker kandidera om Hillary inte vill vara ”front runner”.
– Det är taktiskt av Biden. Ingen vågar säga att de kandiderar förrän Clinton sagt hur hon tänker göra, säger Kitty Kurth.
När Barack Obama avslutar sin andra och sista ämbetsperiod om två år kommer Demokraterna ha den digra uppgiften framför sig att hitta en kandidat som kan axla Obamas roll.
– Jag vill att Clinton ska ställa upp och vinna. Det vore så viktigt för de här generationerna som växt upp nu under en svart presidents ledarskap. Förstå om de också får uppleva en kvinna som president. Den genomslagskraft som minst 12 år med andra ledare än en vit äldre man har är enorm. Unga människor av alla ursprung eller kön kommer växa upp med övertygelsen att alla kan bli president. Det är viktigt.
Precis innan de lämnar över för frågeställning ger Kitty Kurth ett tips: ni borde alla se den fantastiska dokumentären ”Mitt” som finns på Netflix. Den handlar om Mitt Romney och hans kampanj under valet 2012. Den visar att en person som utåt kan framstå som hjärtlös egentligen är en väldigt ödmjuk, trevlig och smart person. Den visar också hur viktigt det är att nå fram med sin personliga sida till väljarna.
”Sluta vara så svenska mot Sverigedemokraterna!”
När de får frågan om Sverigedemokraternas framväxt, tillsammans med flera andra främlingsfientliga partier i Europa blir de båda tydliga i sitt budskap till publiken.
– Ni ska veta att när Jimmy Åkesson talar i Almedalen framstår han som mer välkammad än vad han är. Han säger det som han vet att han kan säga. Ni borde bli hårdare mot dem, säger Kitty Kurth och Kevin fortsätter:
– Ni måste sluta vara så svenska mot Sverigedemokraterna. Ni måste granska dem och ni måste stå fast vid era värderingar.
De berättar att det i England genomfördes en mot-kampanj som endast fokuserade på att få folk att inte rösta på British National Party. Kampanjen genomfördes lokalt, men gav effekt. Flera röstade snarare mot dem än på alternativen, men de gick till vallokalerna och röstade för att inte släppa in ett så främlingsfientligt parti.
– Jag tycket att det här är något ni måste göra i Sverige. Någon ickestatlig organisation, NGO, behöver gå ut och endast fokusera på att få folk att inte rösta på Sverigedemokraterna och upplysa och träffa människor och uppmana dem att inte rösta på Sverigedemokraterna. De redan etablerade partierna har svårt att göra det och samtidigt säga: ”Rösta på oss”.
Problemen finns i USA också. Kurth och Lampe berättar att sedan Obama blev president har de rasistiska grupperna i USA växt med flera 100 procent.
– Det här engagerar mig, säger Kitty Kurth och berättar att det här arbetet upptar mycket av hennes tid.
De säger att man måste se till att det finns motargument till främlingsfientliga partiers åsikter och argument.
– Invandrare är en möjlighet för ett land! De kommer jobba hårdare än alla oss andra. De har ofta haft det tufft där de kom ifrån och de vill visa vad de går för. De vill jobba. Människor måste inse det.
Kitty påminner om att vi måste vara på vår vakt. Hon berättar om att man sa att Hitler bara var någon politiker borta i Europa man inte behövde oroa sig för.
Panelsamtal om svensk och amerikansk politik
Seminariet avslutades med ett panelsamtal där även Björn Sundin, tidigare valledare och nuvarande kommunalråd, från Socialdemokraterna i Örebro deltog.
– Kitty och Kevin pratar om att motivera och att gå ut till väljarna. Det är något vi gjort länge, men vi är mer professionella på det nu. Sverige har lärt sig mycket från Obamas kampanj 2008. Sen tror jag vi är mer personorienterade här i Sverige än vad vi varit och också lokalt här i Örebro.
Kevin Lampe och Kitty Kurth tror precis som Björn Sundin att man länge haft starka personligheter i de svenska valen. De nämner exempelvis Olof Palme, som var en personlighet. Kitty Kurth berättar att hon som ung såg många tal med Palme och han syntes mycket i världen. Palme gjorde avtryck.
De amerikanska valstrategerna ger också Reinfeldt och Löfven pluspoäng för deras starka kommunikativa sidor.
– Kollar vi i USA så kan nästa val bli helt persondrivet, i alla fall om Hillary Clinton ställer upp. Hon är en stor personlighet. När hon var ”first Lady” (Bill Clintons fru under hans ämbetsperiod som president) var hon inte omtyckt. Jag vet inte om det handlar om att demografin har förändrats sedan dess, eller om gjort större avtryck efter sin tid som ”first lady”, men nu har opinionen skiftats och hon som person engagerar fler i dag än då.
Sociala medier ökar engagemanget
Kevin Lampe tycker det är intressant med sociala media, som i dag gör att folk kommer närmare politiken. Flera människor blir mer engagerade en mycket mer hands on-nivå.
Kitty Kurth berättar att valarbetare i det Demokratiska partiet jobbade flera timmar för att få biljetter till det stora konventet i Denver. De jobbade hårdare för biljetten och dagens kampanjarbete kräver mer av deltagarna. I Obama-kampanjen 2008 var det tio gånger fler volontärer än i Kerrys kampanj 2004. Det är nytt, konstaterar Kitty Kurth.
När väljarna har tillgång till mer video, ljud och bilder och snabbt kan ta del av det via sociala media så kommer det kräva mer av de politiska organisationerna.
Kevin tror att väljarna dessutom kommer bli mer nyfikna på kandidaterna, som i sin tur kan smitta av sig på en nyfikenhet för politik generellt.
– När folk blir engagerade sprider de också politiken vidare. Det gör att budskapet blir mer trovärdigt. ”Vem har mest inflytande, främlingen eller grannen?”, frågar Kevin retoriskt.
Kitty och Kevin: Mer fika och mer öl!
Svenskarna borde använda ”fika” mer för att prata politik och vad som händer. Ett socialt fenomen som finns och som borde bli mer utnyttjat, konstaterar Kevin Lampe.
– I USA har vi ”coffees” där man bjuder in grannarna för att berätta om vem som ställer upp lokalt i valen. I USA vet vi dessutom vilka som är demokrater i exempelvis Iowa, så man kan meddela alla att ens ”kongresskandidat” kommer dyka upp i ”mitt” område för en kopp kaffe och politiskt samtal. Så i USA har vi teknologin för att få en mer personlig touch på mötena.
Kevin Lampe tror att de som är villiga att göra det lilla extra kommer lyckas bättre. Ut och prata och träffa folk, säger han. Skapa relation till väljarna. Och jobba hårt för det.
– Vi har ett uttryck i Sverige att den gladaste politikern vinner, men då kanske det är den tröttaste som vinner? inflikar Björn Sundin lite skämtsamt.
– I USA har vi ett uttryck: vem dricker du helst en öl med? Det ska vara du, säger Kitty Kurth och tillägger:
– Mer fika och mer öl i valrörelsen!
”Föräldraledigheten vore stort om vi kunde få i USA”
Avslutningsvis får Kitty och Kevin frågan vad Sverige kan lära USA. De har en hel del tankar men de har några saker som de verkligen vill se i USA.
– Jag vill att vi i USA ska kunna prata om välfärd utan att det är ett fult ord. Vi måste bli mer gemensamt hjälpsamma i USA.
Kitty Kurth spinner vidare på samma linje:
– Om vi kunde ha dagis eller föräldraledighet skulle det vara stort. Det vore fantastiskt för alla familjer. De unga i USA kommer kräva föräldraledighet. De vill umgås med sina barn.
De konstaterar också att det där med semester är en bra grej. Sveriges fem veckor är få förunnat i USA där människor, som bäst, ofta bara har två veckors ledighet.
– Vi måste införa semestrar. Vi måste vila upp oss och koppla av. Det är viktigt!
Med applåder från publiken och fina träbrickor med Örebromotiv tackades Kitty Kurth och Kevin Lampe av. De två timmarna i hörsalen på Örebro Läns Museum flög förbi och alla gick därifrån lite klokare på amerikansk politik. En del dröjde sig kvar och pratade mer med de amerikanska strategerna.
– Vi är så glada att de ville komma hit. Det här händer sällan i Örebro och därför var det kul att det var så många som tog sig tid och kom och lyssnade. Vi ska försöka arrangera flera spännande seminarier framöver, säger Fredrik Stengarn, projektledare för seminariet.
Seminariet i sin helhet kan du se här>
Foton: Four PR
Läs mer om Four PR på www.fourpr.se