Hur använder svenskarna sociala medier och hur påverkar det mitt PR-arbete?

I dag presenterades resultatet av Internetstiftelsen IIS årliga studie ”Svenskarna och internet”. Ur ett PR-perspektiv finns det mycket göttigt att hämta ur den för att vi ska kunna utveckla oss och bli bättre i vår profession, och jag tänkte i det här inlägget guida dig igenom de viktigaste lärdomarna ur Svenskarna och internet för PR.

Guldgruva för PR-aktiva

Först och främst är Svenskarna och internet den bästa källan för att lära sig allt om svenskarnas användning av sociala medier, något som så klart är väldigt viktigt för oss PR-konsulter. Vårt jobb är att råda våra kunder kring vilka sociala medier som är bäst för dem, baserat på deras varumärke och önskade målgrupp, och då är data som den som finns i Svenskarna och internet i det närmaste ovärderlig.

Låt oss titta närmare på hur svenskarna använder sociala medier 2016.

Myt 1: Sociala medier är en fluga

Då och då möter vi företag och organisationer som säger något i stil med ”men det här med sociala medier, måste vi verkligen vara där. Är det inte bara en fluga? Jag har hört att svenskarna börjar lämna sociala medier nu.” Det kunde inte vara mer fel.

Sociala medier fortsätter att öka. Ökningen av antalet användare är visserligen inte lika kraftig som tidigare år, men antalet svenskar som någon gång använder sociala medier har ändå ökat från 76 till 77 procent från 2015 till 2016. Men det som framför allt ökar är hur intensivt vi använder sociala medier. Andelen som använder sociala medier varje dag har ökat med nästan 10 procent på bara ett år, från 53 till 58 procent. Vi använder alltså sociala medier mer och oftare än någonsin.

Myt 2: Facebook är dött

I hetsen att vara först med det senaste sociala mediet möter vi också ofta fördomen att Facebook är en död kanal och ingenting att längre satsa pengar eller resurser på. Inte heller det kunde vara mer fel. Även Facebook fortsätter att öka i Sverige. 71 procent av svenskarna använder Facebook någon gång och 52 procent gör det dagligen. Båda siffrorna är svaga ökningar sedan 2015. Värt att notera är att båda siffrorna är nästan lika höga som för sociala medier generellt, vilket betyder att det är väldigt få svenska användare av sociala medier som inte använder Facebook. Faktum är att bara knappt 8 procent av de som någon gång använder sociala medier helt valt bort Facebook. Ska man som företag satsa på ett enda socialt medium är Facebook alltså fortfarande det givna förstahandsvalet.

Twitter tappar

Det sociala nätverket som går emot strömmen och tappar användare är Twitter. Personligen tycker jag att det är tråkigt, eftersom jag gillar idéutbytet och diskussionerna som har så mycket bättre förutsättningar på Twitter än på något annat socialt nätverk. Andelen svenskar som använder Twitter någon gång är 18 procent, att jämföra med 22 procent 2015, och andelen som gör det dagligen är 6,0 procent, en svag minskning från 6,4 procent. Om vi ska plocka fram någonting positivt för oss som jobbar med PR på Twitter så är det att andelen Twitteranvändare som själva skriver inlägg någon gång är 45 procent, alltså mindre än hälften, och andelen som gör det dagligen är så låg som 3 procent. Slutsatsen vi kan dra av det är att de svenska twittrarna framför allt vill läsa vad andra skriver, vilket är positivt för de företag och organisationer som vill etablera sig där. Och antalet svenska Twitteranvändare är ändå en bra bit över 1,7 miljoner, så jämfört med dagstidningarna är den potentiella räckvidden ändå tilltalande.

Nyheter på webben ställer krav på modern, digital PR

För första gången har internet gått om TV i kampen om att vara svenskarnas viktigaste informationskälla när det kommer till nyheter. Dagstidningarna, som år 2000 låg i topp, har tappat 11 procent av sin ”viktighetspoäng” sedan dess, blev omsprungna av internet för fyra år sedan och får nu se sig rejält slagna.

För oss i PR-branschen, som jobbar med förtjänat medieutrymme åt våra uppdragsgivare, är det här förstås jätteviktigt att hålla koll på. Vi på Four, som alltid ser på PR-arbetet som en investering som ska generera affärsvärde och avkastning på sista raden, ser framför allt att detta ställer höga krav på oss att leverera modern PR, det vi också ibland kallar digital PR.

Två tredjedelar av svenskarna mellan 26 och 55 år söker dagligen nyheter på webben. I samma åldersgrupp är det bara var femte som prenumererar på en papperstidning. Det här ställer krav på ett modernt angreppssätt på PR. I en digital verklighet är vi inte längre instängda i att PR-content bara kan användas i en kanal. Istället kan samma nyhet få ett liv i många olika kanaler och i många olika format, vilket gör det möjligt att nå ut mer effektivt och bredare. Det ställer krav på hur vi strategiskt utformar PR-arbetet och hur vi planerar och producerar PR-innehåll. Om du vill veta mer om digital PR kan jag rekommendera Fredriks djupare beskrivning av det.

Det finns massor av lärdomar för oss PR-aktiva att dra ur den mycket omfattande statistiken i Svenskarna och internet. Gå gärna in och läs och förkovra dig, och håll i bakhuvudet att det här inte bara är information som är lite kul att veta, utan som du faktiskt kan ha användning av i ditt PR-arbete och i hur du ska lära känna din målgrupp. På så sätt minskar du risken för röda siffror på sista raden. Det är affärsdrivande PR.

Läs hela rapporten på www.soi2016.se.