Vi är redan inne i december, och jag har varit hos gänget på Four PR i snart fyra månader. Varför går tiden snabbare och snabbare ju äldre jag blir? Kan någon svara på det? Jag blir stressad. For real. Den 19 december gör jag min sista dag här och det känns uppriktigt tråkigt att lämna dem.
Jag har vid sidan av mina studier varit hos Four PR en gång i veckan under snart fyra månader. Månader som har gått snabbare än tiden mellan Gävlebockens invigning tills dess att den brann ner. Från dag ett har jag känt mig hemma hos gänget. De är så otroligt lätta att ha och göra med. Det jag uppskattat mest med praktiken på Four är att jag fått mycket ansvar. De uppgifter jag fått har verkligen känts viktiga och relevanta, vilket alltid är najs då det motiverar en lite extra! Varje månad har jag exempelvis intervjuat en av Fours samarbetspartners eller leverantörer och skrivit ett ”hemma-hos-reportage”, som har publicerats i månadens PR-brev. Genom detta har jag fått träffa många intressanta människor från olika branscher, vilket är bra för mig som nykomling och därmed behöver bygga upp ett stort nätverk inför framtiden.
Jag har också fått skriva mycket och vara kreativ, något jag tycker är fantastiskt kul då jag i framtiden hoppas på att få jobba som copy. Eller hoppas och hoppas, jag jobbar mot att få göra det. Att bara hoppas räcker inte. Jag har också fått en god inblick i hur en PR-byrå jobbar, och det känns bra att jag har fått omvandla mina teoretiska kunskaper från universitetet till praktiska här på byrån. Tips till alla MKV-studenter; samla på er praktisk erfarenhet! Det kommer i slutändan att gynna er mer och väga tyngre än full pott på varje tenta. Lovar.
Mina uppgifter har också inkluderat arbete med sociala medier av olika slag. Exempelvis att spåna på innehåll till kunders sociala medier och att jobba med utvärderingar av dem. Sociala medier är det främsta kommunikationsmedlet och riktigt bra att ha ordentlig koll på. Även omvärldsbevakning har jag fått arbeta med, vilket känns lite extra bra att jag fått göra. Detta eftersom omvärldsbevakning har varit rätt diffust för mig fram tills nu.
Nu vänder jag mig direkt till er Fredrik, Johanna, Linnéa, Martin och John. TACK för att jag fått vara en del av er och att ni delat med er av kunskaper, erfarenheter och tips till mig. TACK för att ni är så färgglada och härliga, framåt och oblyga och att ni gett mig chansen att utvecklas hos er. Jag kommer sakna er kompisar (ja, jag ser er som mina friends nu), men hoppas på att vi kan fortsätta hålla kontakten. Nu ska jag sluta med cheesiness.
God Jul och Gott Nytt År
Jag hoppas vi ses i vår
/Manja