Lika säkert som amen i kyrkan så är den tillbaka: Almedalsveckan. Även om utmanare som Järvaveckan tagit allt mer plats i media, är det rimligt att anta att det kommer bubbla över av samhällsdebatt, politik och demokratifrågor första veckan i juli.
Det är ingen hemlighet att arrangemanget vuxit sig enormt. Något som också renderat en del kritik mot höga boendepriser och att allt fler aktörer som anses för kommersiella har börjat ta plats i Visby.
Kritiken är på många plan rimlig. Almedalsveckan, som ofrivilligt grundades av Olof Palme en gång i tiden, ska vara en demokratifestival, med samhällsfrågor i fokus. De aktörer som deltar och som inte pratar samhällsfrågor, utan istället försöker kränga prylar likt en på en säljmässa i Göteborg, har inte fattat grejen. De borde givetvis inte åka dit.
Däremot delar jag inte uppfattningen att kommersiella aktörer ska förbjudas. Det vore märkligt att i en sann demokratisk anda utesluta kommersiella privata aktörer från att delta i samhällsdebatten och samtalet kring hur Sverige ska utvecklas. Grunden måste vara att de som delar demokratiska värderingar är välkomna.
Däremot tror jag det är dags för politiken i Almedalen att ta mer plats igen. Många kritiserar att den trängs undan till förmån för mingel och kommersiella jippon. Men för att nyansera så får man inte glömma alla de galet bra seminarier som arrangeras dagligen under veckan, där politiker och det offentliga möter civilsamhället. I diskussionerna sker mycket bra. Som kommer samhället till gagn.
Almedalsveckan går inte att begränsa. Den måste få ha sin organiska utveckling med de följder som sker. Ex att statsminister Löfven förra året kände sig tvingad att dissa veckan, med ord som att han tänkte ”träffa vanligt folk” istället. Finansminister Andersson ryckte in som ersättare på Almedalsscenen.
Samtidigt, det innebär att partiet vars fd. företrädare en gång startade allt detta, också ger upp. Istället borde man kliva in med full kraft och ta kommando över närvaron på Gotland under Almedalsveckan. Politiken har en plats. Och utan den dör veckan lika fort som en fisk på land. Det vore olyckligt.
Som fenomen är Almedalsveckan unik. Att politiker och samhälle möts är bra. Nu råkar det bara vara så att den hamnat på en ö, som gör det något mer otillgängligt. Samtidigt, det känns bättre att folk engagerar sig och tar sig ut till en ö än att arrangemanget, som så många andra, skulle fastnat i Stockholm.
Det handlar inte om att välja bort Almedalsveckan, till förmån för att träffa vanligt folk. Det handlar om att träffa vanligt folk också. Och det finns det 358 andra dagar på året att göra. Framförallt handlar det om att välja Almedalsveckan. Det är en allt för unik demokratisk samlingsplats för att politikerna ska ge upp på den. Samla er. Och äg den istället.
På frågan om statsministern väljer bort veckan även ett valår är svaret givet: självklart inte. I år talar Stefan Löfven från scenen i Almedalen. Likt Olof Palme en gång gjorde, från ett lastbilsflak.
Vi åker till Almedalen för att delta i samhällsdebatten. Gör du?
Lite siffror för Almedalsveckan 2018
- Drygt 1 900 arrangörer
- Över 4 100 arrangemang
- Över 7 300 personer som medverkar i arrangemangen
Så talar partierna:
- 1 juli Moderaterna
- 2 juli Vänsterpartiet
- 3 juli Liberalerna
- 4 juli Centerpartiet
- 5 juli Socialdemokraterna
- 6 juli Kristdemokraterna
- 7 juli Sverigedemokraterna
- 8 juli Miljöpartiet
Ta del av mer statistik på:
http://dokument.gotland.se/IntegrationService.svc/GetDocumentContent?documentNumber=12811