Ibland är det svårt att komma igång med en text, oavsett om det gäller en nyhetsartikel, ett pressmeddelande eller ett inlägg på sociala medier. Att stirra på ett tomt dokument och försöka visualisera sin färdiga text kan kännas överväldigande. Men en texts resa behöver inte vara spikrak från A till B. Kanske kan man i stället se sin text som ett pussel, där orden och meningarna till en början ligger utspridda i en enda röra, men som under skrivandets gång bildar en helhet.
Mitt sätt att skriva kan nog upplevas som rörigt och ostrukturerat, eftersom det inte är en linjär process. Precis som jag hintade om i inledningen, så brukar jag bygga mina texter likt ett pussel. Jag börjar att skriva några rader på ett stycke, men så snart jag fastnar försöker jag att skifta fokus till en annan del av texten. Då hittar jag några pusselbitar som passar in någon helt annanstans. Personligen upplever jag att det här sättet att arbeta motverkar skrivkramp. Kanske sitter du med en riktigt snygg formulering som du inte riktigt vet hur du ska knyta den övriga texten till, eller har en stark slutpoäng som du vill landa i, trots att du kanske bara börjat på texten? Skriv ner det.
Jag får ofta meningar som kommer till mig, som jag vill hinna fånga upp innan de fladdrar förbi i huvudet. Så mitt bästa tips är att skriva ner allt när det kommer till dig, allt ifrån lösryckta formuleringar till fullständiga meningar, och därefter kan du återgå till stycket du höll på med. För mig är det tillvägagångssättet effektivt: jag upplever inte att jag kommer av mig, snarare hjälper det mig att hitta tillbaka till vägen jag tillfälligt gick vilse från.
När min text börjar bli färdig vill jag alltid testa den ytterligare, för att se om den går att förbättra innan jag känner mig nöjd. Då experimenterar jag med att byta plats på stycken, vässa till formuleringar och kasta om. Detta arbetssätt kräver dock ett skarpt korrigeringsöga, eftersom det blir en hel del klippande och klistrande – vilket lätt kan resultera i fel.
Låt pennan visa vägen med flödesskrivning
En metod som ofta tillämpas i kreativt skrivande, och som jag tror har präglat mitt textpusslande, är flödesskrivning. Man sätter sig helt enkelt med papper och penna eller framför datorn (personligen föredrar jag det första, eftersom det känns friare och mer kreativt), utan distraktioner (telefoner och webbflikar på ljudlöst) och skriver helt fritt under ett antal minuter. Om det känns svårt – bestäm ett ämne eller ett ord och skriv kring det. Pennan eller fingrarna ska aldrig vara stilla. Och försök att inte gå tillbaka och rätta om det blir fel, bara fortsätt skriva. Metoden är kanske främst använd inom skönlitterärt eller poetiskt skrivande: många författare börjar sin dag med flödesskrivning, även kallat morgonsidor. Men även om jag själv inte skriver den typen av texter, tycker jag att flödesskrivning fungerar som en kreativ katalysator för att komma igång med alla typer av texter.
Isabelles litteraturtips: Raymond Queneau’s Stilövningar. Handlingen består av en kort, vardaglig scen där en man åker buss, anklagar en medpassagerare för att trängas, samt observerar när samma medpassagerare senare av en vän får rådet att sy in en knapp i sin överrock. Denna lilla intetsägande sekvens berättar Queneau om på 99 olika sätt, med 99 olika stilar. Som haiku, som ett telegram, skrivet baklänges, skrivet som en matematisk formel, och på 95 andra sätt. En bok som verkligen visar upp språkets rikedom och öppnade upp nya perspektiv för mig. Om inte annat kan den kan definitivt inspirera till nya skrivövningar!